Vintern 2009-2010 har varit extrem med sin långvariga kyla och tjocka snötäcke. Det har snöat utan vind flera gånger så att snön ligger kvar på taken. Samtidigt har det varit riktigt kallt en hel månad. När det blev varmare, några minus, smälter understa lagret snö. Det händer bara på de tak som tillåter värme att nå snön! Om det är dålig ventilation på vinden eller luftspalten inte fungerar smälter snön även fast det är minusgrader ute. Takfönster läcker alltid ut en massa värme så att is bildas kring dem. Nere vid takfoten där det inte tillförs nägon värme fryser vattnet och bildar först is och sedan när rännan är full, istappar. Isen dämmer upp (ett praktexempel visas i filmen) och leder om vattnet på ett okontrollerbart sätt. Fastighetsägaren måste se till att det inte bildas is på sådana ställen. Det kan man göra genom att ta bort snön, montera värmekabel (Rödjares Elektriska) eller bygga om taket så att värmen underifrån ventileras bort. Det sistnämnda är en detalj som alla tak skall ha (ventilation), men som många saknar. I praktiken är rekommendationen i många fall att ta bort isen.
Ring Robin om ni vill ha hjälp, det är han som planerar all takskottning nu när det är stor efterfrågan. Han kommer säkert att vilja att ni mailar era uppgifter och behov så att de finns på papper, glöm inte personnummer och fastighetsbeteckning till rotavdraget.
Det har blivit många avancerade båtjobb sista tiden. Det är intressant att designa olika detaljer tillsammans med kunderna. Kom gärna med era jobb på vintern när vi har lite mer tid att koncentrera oss på att göra ett bra jobb.
Vi samarbetar med Böderna Anderssons Glasmästeri, www.braglas.se , när vi gör glasinstallationer. Det är många som vill ha glasräcken utan stolpar. Tillsammans med glasmästarna har vi tagit fram ett fäste som är smidigt att jobba med, ger en stadig infästning och ser snygg ut.
Velux är den i särklass största leverantören av takfönster. Vi har provat ett annat fabrikat en gång, men blev inte nöjda. Det sämsta med Velux fönster är att de har en slarvig lösning på plåtanslutningen mellan fönstret och takpannorna. Vid plåttak är det inget problem. Om man tittar på takfönster så är det bara Velux som har plåten under pannorna vilket ofta gör att det är svårt att få pannorna att ligga stadigt kring plåten.
Om man är extra mån om utseendet kan man montera fönstret lite högre så att vi kan få plats med ett traditionellt plåtbeslag. Det kan man se på Slånbärsvägen 28 över entrén.
Om det blir en liten takpanneskärva mot fönstret har vi en standardlösning som förlänger plåten ut under närmsta panna. Även underkanten kan komma tokigt mot pannorna ibland. Även där har vi en plåtlist ni kan använda för att fylla gapet mellan bluet och pannan.
Underst ligger underlagspapp. Den brukar man lägga på den gamla pappen. Det är viktigt att man använder en kvalitet som är lägst YAP 2200 (MB 350), den är mycket starkare än den billigaste sorten. 2009 kom en papp av ett mer syntetiskt och tunnare material, branschen går över till den mer och mer. Vi tror att den gamla tjärpappen kommer att försvinna inom några år. Vi har börjat använda den och tycker att den är bra. Från Beijer Bygg:
Kerabit 500 UB (YAP 500) underlagstak är polypropenväv som belagts med polymeraasfalt och klisterkant. Kerabit är godkänd att utföras enligt AMA JSC.111, JSC.112 samt godkänd för klamring.
Takpannorna lägger man på ett rutmönster av läkt. Mot pappen ligger ströläkten från nock till takfot. Tvärs den ligger bärläkten som pannorna hänger på. Förr använde man 12mm ströläkt, man har ökat dimensionen till 25mm för att barr mm skall glida under bärläkten lättare. Om taket har 12mm ströläkt och de gamla tunna betongpannorna får man problem med att plåtlister kring taket sitter för lågt. Det är viktigt att se till att pannorna ansluter på ett tätt och snyggt sätt i dessa fall.
Enligt vår mening har betongpannor längst livslängd. 2-kupigt och 1-kupigt lertegel har något kortare livslängd (ofta frysskador). Eventuellt tar papp och läkt större skada av 1-kupiga teglets lägre precision. D.v.s. det är en massa håligheter som barr, frön mm tar sig in genom, dessutom är det nästan oundvikligt att pannor går sönder när man går på dem. Sotare och teveantenninstallatörer brukar förstöra en del på dessa tak. Precisionen minskar ytterligare om man återanvänder teglet (många tycker det är vackert med gammalt tegel). Det kan bero på att leran formar sig efter varandra när det är nybränt och vid en omläggning är de så olika att de ligger mot varandra med lite slumpartad precision. En nackdel är att det blir lite otätare mot slagregn, snöyra och växtskräp, men den största nackdelen tycker vi är att det inte går att gå på dem utan att några går sönder. Ni som har/väljer lertegel bör en gång om året kontrollera att pannorna inte är trasiga.
Anslutningar till kupor, skorstenar, stosarpannor, takluckor mm gör vi på ett snyggt och tätt sätt. När vi är ute och arbetar på taken träffar vi ofta på felaktigt utförda sådana.
Arbete, material, ställning och sophantering ingår i våra offerter om ingenting annat står. En stospanna till avloppsluftningen behöver man oftast byta. Den ingår alltid i priset. Om vatten trängt in till träpanelen under pappen så att träet har tagit skada syns det tydligt på pappen, alltså märker vi oftast om det finns vattenskador som uppstått under nuvarande papp. Träffar vi på något som behöver en åtgärd meddelar vi er det. Det är inget problem att göra jobbet på vintern, vi river och får på nya pappen på en takdel samma dag. Den nya pappen är tät. Vid frågor ringer ni någon av oss så besvarar vi dem gärna. Men ni kan lugnt lita på att vi gör ett jobb som ni inte kommer att få problem med.
Brädgårdarna rear ut den gamla tunga underlagspappen. Den verkar ersättas med olika typer av tunna dukar i lite lättare och bredare rullar. Det underlättar för oss när vi skall lägga ut den. Vi har provat den på ett objekt själva och arbetet på en del andra objekt med den. Det verkar fungera. Lite skrynklig (inte slät) har vi sett att den kan vara på en del ställen, men det kamske är ok. Vi använde inte den pappen på våra senaste taktegelomläggningar, men kommer att göra det på nästa objekt.
Teleskopkölen är en segelbåtsköl vars syfte är att öka båtens prestanda. Kölens konstruktion medger följande. Låg tyngdpunkt som ger hög stabilitet utan att öka vikten. Kölbladet är en vinge med hög verkningsgrad tack vare sin längd/djup. Vid gång i grunt vatten kan kölen hissas upp. Mjuk inbromsning och hög hållfasthet vid grundstötning.
Kölbladet behöver inte hissas upp högt i båtens boendeutrymme. Kölbladet är en teleskopkonstruktion bestående av tre strömlinjeformade delar. På den understa delen sitter ballasten. Den översta kölbladsdelen är förbunden med en låda via två lager som tillåter rörelse i långskeppsled men förhindrar rörelse i tvärskeppsled. Lagren kommer att sakna gemensam axel pga att kölbladen skall kunna passera mellan dem vid upphissning. Lagren är två stora kullager på varje sida av översta bladdelen. När man går på grund fälls kölen bakåt. Då sprids kollisionsenergin ut över en längre tid så att skador minimeras på båt och köl.
Kölen hänger lodrätt även när båten gungar i långskeppsled. Den rörelseenergi som annars åtgått för att följa med båten i dess gungning elimineras nästan helt. Detta är testat i en fullskaleprototyp sedan 2008. Kölen sitter i en First 30. I nedfällt läge sticker den 2,40m! I uppfällt läge bara 1,1m. Det är jättekul att leta efter fina berg eller att lägga sig bredvid en annan båt där ingen annan kan gå in. Hissmekaniken fungerar perfekt, man vippar en vippströmbrytare åt det håll man vill att kölen skall åka. Den stannar i sina yttersta lägen själv. I prototypen använde vi en elmotor vilket fungerar bra upp till en bulbvikt på ett ton. Vid större vikter är det nog effektivare med hydraulik. Att gå på grund är testat ordentligt 2 gånger. Allt som behövde åtgärdas efter det var ytan på bulben. Båten fick inte heller det där läskiga stoppet som man får med en fast köl, så man känner sig faktiskt mindre orolig att gå på grund med detta arrangemang. Kölen kommer bara i självsvängning när man möter motorbåtsvågor och inte har något tryck i seglen. Att kölen gungar lite under båten känns lite ovant i början, men farten minskar inte mer än med en fast köl. Vanlig sjö känns som vanligt om man seglar. På prototypen minskade vi kölvikten från ca 1300 kg till omkring 900kg. Anledningen var att minska lasterna på alla ingående delar. Det medförde att båten inte blev så mycket styvare, men den fick en avsevärt långsammare pendlingsrörelse/rullningsrörelse. Det är underbart när man går för motor bland motorbåtar, båten är rullar väldigt lite. På en läns i grov sjö hjälper detta rorsman att förhindra den vanliga och obehagliga rullningen.
Rotavdraget har gett avsedd effekt! Vi ser en stor efterfrågan och har ett bra system för att hantera avdraget. En sak som ibland missas är att vi, när vi skall fakturera inte får de uppgifter vi behöver från kunden. Vi har ett A4 som beskriver hur vi gör med avdraget, fråga gärna efter det vid första kontakten eller maila oss fastighetsbeteckning, personnummer och namn (om vi inte har det med oss i bilen har vi slarvat!).
Frågan har kommit upp om takskottning och snöskottning är ett husarbete och svaret på den är ja.
Målning av plåtdetaljerna på tak eller hela tak brukar vi utföra främst på vårarna och försommaren. Det är ofta torrt och lagom varmt då. När man målar plåttak kan det vara lite vanskligt att ge garantier för att den nya färgen kommer att sitta kvar på ett bra sätt. Branchen kommer med nya typer av färger hela tiden. Dessa blir mer och mer vattenbaserade. Vi har dåliga erfarenheter av dessa färger. De vill gärna bilda ett tjockt och starkt skikt, men de sitter inte lika bra som en traditionell fet oljefärg. Även med oljerfärgerna kan del problem, om de har mycket talk i sig för att göra dem tjocka blir de stenhårda och får svårt att följa med plåtens rörelser. Vi har några olika underlag som ger olika resultat.
Plastisol var en ytbehandling som användes mellan 1975 och 2005 ungefär. Den är mjuk och tjock som vattenbaserad färg. Efter 15-50 år släpper den i stora sjok/ark. På solsidan släpper den först. När man skrapar får man inte bort allt. Den galvade ytan kan vara svår för ny färg att fästa på. Där plastisolfärgen sitter kvar är det risk för att den färgen släpper.
Rostig plåt kan vi alltid få vår färg att fästa på. Den är grov och ger färgen chans att suga fast ordentligt.
Plåtytor som är målade en gång redan får man skrapa. Där den lossnar brukar vår färg sitta bra, men det finns risk att den gamla färgen man inte fick bort lossnar.
Pga alla dessa risker vill vi aldrig lämna garanti på att färgen skall sitta kvar på ett bra sätt när vi målar. På lister, rännor, rör och skorstenar brukar det inte vara några problem, men på plåttak har vi varit med om att färgen släppt.
